Pang. Du ligger på marken och ser bara ett svart mörker framför dig. Du kan inte andas, du kan inte koncentrera dig på något annat än smärtan. Du vet inte vem du ska ropa på, du vet inte vart du ska ta vägen. Du är ensam med tre gestalter runt dig. Du ligger på den kalla marken men ansiktet neråt, och känner ilska, rädsla, hat. Du vill ställa dig upp och spöa skiten ur varenda en, men du vet vad följderna blir så du ligger kvar. Du ligger kvar, låter de springa därifrån. Sedan kan du ta tag i ilskan. Ställ dig upp, borta av dig och skrik rätt ut! Skrik att du hatar att man inte kan gå trygg på Svenska gator! Skrik att det finns folk som ser, men är för fega för att reagera! Stanna upp sedan. Stanna upp och känn smaken av händelsen du just upplevt. Kom ihåg känslan. För du ska tänka på det när du ser de äckliga ludernas ansikten krossade mot asfalten.
Tre tjejer ska möta döden. Tre äckliga brudar ska få ärr för livet. Hur kan man vara så feg att gå på en ensam när man är tre stycken? Hur roligt kan det vara att sparka ner någon på marken, utan någon som helst anledning? Det är inte mänskligt att bete sig så. Att gå på någon som inte har gjort ett skit. Det är bara fittigt, äckligt och oresonligt så det finns inte. Om jag någonsin ser er, eller får reda på vart jag kan hitta er är ni borta ur denna värld innan ni vet ordet av. Jag bryr mig inte om jag blir mosad, sönderslagen, eller förföljd i månader. Jag bryr mig inte, man rör inte henne. Inte henne. Det händer fan inte. Om jag ser er, spelar det ingen roll om ni är med tusen andra i ert gäng. Det spelar ingen roll. Jag skulle kunna gå in och döda er alla tre ändå. En smäll skulle inte betalat priset. Inte ett snack heller. Rör ni henne, så dödar ni en del av mig, fattar ni? Ni är ett par labila jävlar som måste bevisa att ni kan använda era fötter till något annat än att gå med. Patetiska jävlar. Jag finner fan inte ord. Det är bara äckligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar